I den postpandemiska ökningens spår av ökande invasiva infektioner med Streptococcus pyogenes bör vi fundera över om ökningen ska förändra hur vi handlägger streptokockinfektioner i öppen- och slutenvård. Utöver diskussion om nationell epidemiologi och uppdaterade riktlinjer för handläggning av halsinfektioner i öppenvård, lyfts också ökande antibiotikaresistens mot klindamycin och makrolider globalt samt subklinisk betalaktamresistens. Tilläggsbehandling med klindamycin vs. linezolid och IVIG lyfts i korthet. Vi berör också WHO:s initiativ till ökad internationell uppmärksamhet av reumatisk feber.

Moderator: Johan Tham, Skånes universitetssjukhus

Föreläsare:

Globala aspekter och behandling 
David Nygren, Skånes Universitetssjukhus

iGAS nationella aspekter 
Olov Aspevall, Folkhälsomyndigheten, Barbro Mäkitalo, Folkhälsomyndigheten 

Primärvårdsepidemiologi och uppdaterade behandlingsrekommendationer
Katarina Hedin, Linköpings Universitet och Region Jönköping

Lokal: Musikalen

Tuberkulos och andra mykobakteriella infektioner kan vara utmanande att diagnosticera och kräver lång behandling och en nära kontakt med patienterna. För tuberkulos finns nya lovande diagnostiska strategier men även kortare behandlingsregimer tack vare nya läkemedel.

En översikt av dessa framsteg och hur de används i praktisk handläggning kommer att presenteras men också nya spännande diagnostiska metoder samt hur omvårdnaden av patientgruppen kan förbättras. 

Moderator: Thomas Schön, Länssjukhuset i Kalmar och Universitetssjukhuset i Linköping.

Föreläsare:

Introduktion till mykobakteriella infektioner
Thomas Schön, Länssjukhuset i Kalmar

Clinical challenges in tuberculosis and other mycobacterial infections – new drugs and shorter treatment regimens
Åse Bengård Andersen, Rigshospitalet i Köpenhamn

Att överkomma hinder i vården av patienter med tuberkulos.
Katherine Nyberg, Karolinska Universitetssjukhuset

Framtidens diagnostiska och prognostiska metoder vid tuberkulos
Maria Lerm, Linköpings Universitet

Lokal: Crusellhallen

Genom att analysera allt genetiskt material i ett kliniskt prov kan metagenomisk sekvensering användas för att identifiera både vanliga, oväntade och okända patogener, identifiera antibiotikaresistens och inom kort också analysera patientens immunsvar. Under de senaste åren har klinisk metagenomik genomgått en imponerande utveckling, med både betydande teknologiska framsteg och minskade kostnader, och har nu nått en nivå där den börjar användas allt oftare i infektionsdiagnostiken.

Under sessionen belyses inom vilka områden metagenomisk diagnostik används idag och när det kan vara motiverat att beställa metagenomisk undersökning.

Moderator: Paula Mölling, Universitetssjukhuset Örebro

Vad är metagenomik och hur använder vi det?
Tobias Allander, Karolinska Universitetssjukhuset

Metagenomik på implantatinfektioner – påvisning av bakterier och antibiotikaresistens samma dag som provtagning?
Hege Vangstein Aamot, Akershus universitetssykehus

Cold case - gamla sanningar och nya metoder
Jonas Bläckberg, Skånes universitetssjukhus

Lokal: Operan

I den ekonomiska verklighet vi befinner oss är det centralt att vi hittar alternativa vägar att diagnosticera och behandla patienter med infektioner. Vissa infektioner behöver längre intravenös behandling och för vissa patienter skulle det lämpa sig att få den behandlingen i hemmet.

Om man dessutom får lite snabbare svar från mikrobiologen kan vi minska tid för empirisk behandling. Detta seminarium syftar till att belysa möjligheter till att minska behovet av vårdplatser.

Moderatorer: Lena Serrander, Linköpings universitetssjukhus och Sara Mörtberg, Östersunds sjukhus

Erfarenheter av antibiotikapumpar inom finsk Hemsjukhusvård
Pia Björklöf, Egentliga Finlands Välfärdsområde

Lokal: Crusellhallen